Spottan på random

Man undrar. Hur mycket random det är.

Visa med trumpet kommer - en underbar visa, som Nils Lindberg skrivit - exakt när den behövs liksom. Lugn. Vaggande.

Som sagt. Sedan kommer de rad på rad. Visorna. Som liksom griper in och griper tag. Det där med random är det så random egentligen. Jag vet inte.

En man som heter Ove - började jag läsa igår. Den är underbart bra. Eller verkar, läst första kapitlet. Det är underbart!