Vi sökte inte varandra, vi fann varandra

På livets stig där sniglarna också vandrar. Långsamt släpandes men de tar sig framåt.
Hälsar på de mötande.

Vid skiljevägen skakar blomman när den på kistan läggs ner.

Kan bara citera Gibran... mäktar inte mer.

Ty vad är att dö annat än att stå naken i vinden och smälta in i solen?

Och vad är väl att upphöra att andas annat än att frigöra andedräkten från dess rolösa vågrörelse och låta den stiga uppåt och vidgas och söka Gud, fri från alla hinder?

Endast då ni dricker ur tystnadens flod, ska ni verk­ligen sjunga.

Och då ni nått bergets topp, ska ni börja bestig­ningen.

Och då jorden kräver era lemmar ska ni, i sanning, dansa.

Rudolf Steiner och hans sinne för sinnen...

Berörings sinnet - känsel, livssinnet - vitalsinnet, egenrörelsesinnet - muskelsinnet, jämviktssinnet - balanssinnet

Luktsinnet, smaksinnet, synsinnet , värmesinnet

Hörseln - tonsinnet, språksinnet - ordsinnet, tankesinnet - begrepssinnet , jagsinnet

Intressant. Måste kolla mer på dessa antroposofiska sinnen.

Rut och Rot

På Rut- och Rotavdragets avskaffande verkar inte finnas någon bot.
Att inte nuvarande regeringen inser att det finns ett hot:
att vi vanliga väljare börjar rösta blankt så de får veta hut,
De politiker som har som agenda att ta bort Rut.

Man kanske ska börja fira midvinterblot
för att få tillbaka vårt Rot.
Men då tar vår demokrati slut,
och vi får heller inget förnyat Rut.

P2 på morgonen

Det är bra det. Lugn och fin musik - oftast, ibland är det lite mycket pompa och ståt men men - och ibland långa konserter. Underbart.

Att lyssna till, då och då stannar jag kvar i bilen för att lyssna klart på någon av de alster som spelas.

Skottlossning nära hotellet dit jag snart ska bege mig.

Ja. Skottlossning. Liksom på Östermalm. Så får man väl inte göra heller. Hur skulle det se ut.

Ska bege mig snart till hotellet. Det ligger på samma gata där skottlossningen var, kanske det nu är enklare att hitta parkering. Vad vet jag.

Flashback var väldigt oinformerade vilket är lite intressant i sig...de kanske inte befolkar Östermalm kan man tänka.

I helgen sker utrensning. Av saker och ting. Jag är inte med, jag känner ett inre motstånd som påminner om när sonen flyttade första gången.

Han skulle bära ut alla sina saker, jag flydde till landet. Ville inte vara där och titta. Feg som jag är. Flydde till landet.

Landet dit pappa flydde sedan sjuttiotalet ska säljas om några helger, annonsen har legat ute en vecka i morgon fredag.

Det känns bra.

På sitt sätt. En epok går inte i graven liksom utan läggs till handlingarna.

Spottan på random

Man undrar. Hur mycket random det är.

Visa med trumpet kommer - en underbar visa, som Nils Lindberg skrivit - exakt när den behövs liksom. Lugn. Vaggande.

Som sagt. Sedan kommer de rad på rad. Visorna. Som liksom griper in och griper tag. Det där med random är det så random egentligen. Jag vet inte.

En man som heter Ove - började jag läsa igår. Den är underbart bra. Eller verkar, läst första kapitlet. Det är underbart!